Det tyska provsystemet             (saxat från Svensk Vorsteh nr. 1 år 2000)

I takt med att utbytet med kontinenten allt mer fördjupas genom importer och avelsutbyte stöter vi allt oftare på de olika provformer vars vagga främst återfinns i Tyskland. Vad står då den mångfald av förkortningar som vi återfinner i valpannonser och importerande hundars stamtavlor för?

De allsidiga jakthundsrasernas utveckling

Man kan säga att den första officiella erkända fågelhunden var den korthåriga vorstehn. Utifrån den korthåriga vorstehn utvecklade Hegewald (eg. Sigismund Freiherr von Zedlitz und Neukirch) och hans efterföljare den strävhåriga vorstehn som inkluderade korthårig vorsteh, griffon, stichelhaar, och pudelpointer. Vid 1880-talets slut var jakthundprov för allsidiga hundar vanliga över hela Tyskland och flera klubbar vars enda syfte var att testa den allsidiga fågelhunden för jakt hade bildats. Som komplement bildades också rasklubbar med målet att renodla de nu utvecklade raserna. Genom proven blev hundarna bedömda utifrån en gemensam standard. Ett litet antal jägare skapade på detta sätt en framgångsrik kombination av jakt, prov och avel. Jakten var och är fortfarande, det som utgör tyngdpunkten, och alla rashundar väljs genom sina kvaliteter som jakthundar efter de standardiserade jaktproven.

Över alltihopa vilar JGHV

Det tyska provsystemet för mångsidiga jakthundar administreras av två sammanslutningar som kontinuerligt utvecklar och stödjer ett standardiserat provsystem. Den övergripande auktoriteten för provverksamheten är Jagdgebrauchshundverband (JGHV) som är paraplyorganisation för alla jakthundsrelaterade klubbar i Tyskland. Inom JGHV ligger rasklubbarna, t ex Deutsch Kurzhaar Verband (DKV) och Verein Deutsch Drahthaar (VDD), som värnar om hundar inom respektive ras, och provklubbarna (JGV) som främjar provverksamheten inom alla raser.

Alla jakthundar i Tyskland uppföds fortfarande som jakthundar och endast enstaka hundar hamnar i händerna på icke-jägare.

Trappstegsmodell med tre svårighetsgrader. Provsystemet är indelat i tre nivåer.

Vårprov för unghundar VJP

Första nivån omfattar hundar i åldern 8-16 månader (VJP) där dessa testas uteslutande utifrån sina naturliga anlag. Testet innebär att man bedömer hundens sök, näsa, ståndanlag, arbetsförmåga och samarbetsvilja. Brister i kroppskonstitution som i ett senare skede kan ligga hunden till last i jakten (som t ex ögonproblem) eller genetiska defekter (bettfel, testikelfel etc.) noteras. Unghundsprovet omfattar oftast ytterligare ett testmoment, möjlighet för unghunden att följa en släpad kanin som ett tecken på dess förmåga att spåra och hitta skadeskjutet vilt.

Höstprov för unghund HZP

När unghunden är 12-20 månader gammal startar den vanligen i den andra nivån i testsystemet, Verbandsherbstzuchtprüfung (HZP).

Vid bedömningen av HZP läggs vikt vid såväl naturliga anlag som träningsgrad, och hunden förväntas ha basträningen i fältmomenten bakom sig. Viktiga tillägg till momenten i VJP är här spårandet av en vingklippt and i vatten och en blindapport efter en död and. Därutöver tillkommer släp med fågelvilt och hårvilt och där apporteringsförmågan bedöms. HZP kräver inte en hund som är lugn i flog och skott med däremot krävs mer rutin i viltkontakten. Både VJP och HZP bedöms enligt ett 12-poängssystem medan alla korthårstester fortfarande är indelade i 4-poängssystem. Ett 12-poängssystem tillåter förstås en finare gradering av utförandet i de enskilda momenten.

VGP det verkliga kraftprovet Fullbruksprov

Normalt avslutar unghunden sin första säsong efter att ha testats i HZP. Under sin andra säsong testas många hundar i Verbandsgebrauchsprüfung (VGP), det verkliga eldprovet för den allsidiga hunden. VGP är ett test för den rutinerade jakthunden som klarar av att jaga i fält, skog och vatten och som kan användas dagligen av den seriöse jägaren.

VGP är ett prestationstest och fastän det fortfarande innehåller rester av det tidigare anlagstestetbaseras den huvudsakligen på lydnads- och träningsmoment.

Provreglerna för VGPO (Ordnung für Verbandsgebrauchsprüfunge – VGPO) anger att ”en hund som lyckats vid ett sådant prov, förutsatt att den är korrekt förd och har tillräcklig träning, ska kunna utföra den mångsidiga hundens uppgifter under jakt”

Syftet med VGP är att dokumentera hundens användbarhet vid allsidig jakt och att stimulera till korrekt förande och dressyr av den allsidiga jakthunden.

VGPO anger vidare att hund som erhållit priserna I, II eller III vid ett VGP och därefter blir registrerade i den tyska stamboken (Deutsches Gebrauchshunde Stammbuch, DGStB) måste klara av alla krav vid praktisk jakt i alla moment. Detta kräver att särskild vikt måste läggas inte bara vid det individuella utförandet utan också vid utvärdering av grundträning i lydnad och jaktlig erfarenhet hos hunden. VGP kan nästan betraktas som ett mästarbrev för jakthundar. Provet ska bedöma om jakthunden har blivit fullständigt tränad i alla praktiska uppgifter som kan förekomma under jakt. För att upprätthålla VGPs 100 år gammal tradition används ännu 4-poängskalan. VGP är ett JGHV-test och inga motsvarigheter finns inom andra rasklubbar, inte heller i den tyska korthårsklubben.

Andra test och intyg som hunden kan erövra - Weitere Prüfungen

Armbruster Halt (AH)

Intyg att hunden uppvisat utomordentlig lydnad vid kontakt med hårvilt och även har dokumenterats ha en mycket god spårförmåga på kaniner vid samma testtillfälle.

Verlorenbringernachweis (Vbr)

En hund som apporterar en skadad kanin eller räv efter ett 300 m långt spår under jaktliga omständigheterkan tilldelas Vbr.

Verbandsschweissprüfung (VSwP)

Ett spårtest för spårarbete i lina på artificiellt blodspår som är 20 och 40 timmar gamla.

Härtenachweis (HN)

Godkänt skärptest, tilldelas hundar som har uppvisat det nödvändiga mod som krävs för att ”expandera” predatorer under jaktliga förhållande.

Bringtreueprüfung (Btr)

Testar hundens förmåga att apportera ett kallt, mindre aptitligt vilt (räv) som tillfälligt hittats i skogen.

Lautjagernachweis (LN)

Om en hund visar sig jaga vilt under skall får den intyget LN.

”Högstatusprov”

Hegewald för strävhårig vorsteh och Internationale Kurzhaarprüfung (IKP) samt Dr-Kleemann Zuchtauslesprüfung för korthårig vorsteh

Slutligen finns det specifika rastest som tjänar som speciella rasurvalstest (Zuchtauslesprüfung).

Till exempel arrangerar Verein Deutsch Drahthaar Hegewaldtestet som är ett HZP med harsprång för hundar som klarat kraven som avelshund avseende prestation och konstruktion.

Redan att bli antagen till Hegewald är en bedrift i sig för en unghund, eftersom den inte bara ska ha uppnått poäng på VJP utan också måste vara HD.fri, ha passerat (Formwert/Haarwert) HN-test och bedömts i päls och kroppskonstruktion. (Maxpoäng HN-test är 12/12)

Liknande test finns för långhårig vorsteh (Schorlemer)

Tyska korthårsklubben anordnar Internationale Kurzhaarprüfung (IKP).

Korthårsklubben går emellertid ännu ett steg längre genom att anordna Dr-Kleemann Zuchtausleseprüfung som den högsta utmärkelsen för en korthårig vorsteh.

Kleemann är öppet för hundar som klarat Derby, Solms och VGP med 1:a pris, har klarat ett 20 eller 40 timmar gammalt blodspår eller Vbr och liksom strävhåren har utvärderats vid exteriörbedömningen och kvalificerat sig för avel.

IKP och Kleemann alternerar och arrangeras alltså bara vartannat år.

****************************************************************************************************************